Duellen i By

WKL-Duell i By lördag 23 augusti 2014.

Fram på fredagseftermiddagen for Sten och Ann från sitt hem och hämtade upp Uffe och Anders på vägen. Efter ett par timmar anlände vi till Sten och Anns sommarställe i By för den numera årliga traditionsenliga whiskyprovningen. Efter att vi installerat oss och packat upp vankades grillat mums, så utegrillen tändes. Under det att elden falnade till grillbar glöd, provade vi en delikat trio som Sten hade sett ut. Det var en trilogi med tema.

Benromach Organic, Hven EKO, och Highland Harvest Organic. Temat var alltså ekologisk whisky, en Skotsk singelmalt, en svensk dito och en blended från Skottland. Anders lyckades lista ut att temat var organic, Uffe att det var en svensk med (efter lite ledtrådar från Sten). Däremot lyckades inte Sten placera sorterna rätt trots att han var den enda som visste sorterna. Uffe & Anders tyckte att Hven var bäst, men Sten höll nog på Benromach.

Efter att vi grillat korv i olika tappningar och förtärt detsamma vankades det en specialare – en 21 år gammal Springbank som Uffe tagit med. Eller som Uffe säger: ”Den bästa whiskyn som överhuvudtaget lämnat Skottland.” Det var liksom en ultimat delikatess. Sedan fördrev vi tiden fram till kvällsgåendet med smakning och diskussion om denna – höll de andra med? Nja, inte till 100 %

Lördagen, som var tänkt till duellen började lugnt. Efter lite vankade i trädgården och planerande av dagen, samt tändande av grillen igen, instruerade Uffe Ann hur provningen skulle gå till, det var hon som skulle vara lekledare.

Fyra – egentligen åtta – whisky var införskaffade av Uffe:

Littlemill 8 år från nedlagt 1992 lowlandsdestilleri med samma namn, Glen Scotia 14 år från samma destilleri i Campbeltown, Deanston 12 år från just Deanston i södra Highlands och en Glen Keith Provenance 15 år från Keith i Speyside. De tre första är destilleriets egna tappningar, men Glen Keith tappar sprsamt själva på flaska, väldigt svåra att få fatt i till rimligt pris, så denna är från en oberoende buteljerare.

Mot dessa ställs fyra stycken Part Nan Angelen från samma destillerier. 20, 20, 16 & 17 år, samma ordning som ovan. Är speciellt utvalda fat selekterade av en svensk buteljerare bättre än destilleriets standardutgåva? Det är frågan. Så i kvartsfinalerna stod PNA mot destilleri. Ordningen av kvartsfinalerna bestämde Ann, så vi inte visste vad vi fick. Sorterna som ingick visste vi dock.

I semifinalerna möttes Littlemill mot Deanston och Glen Scotia mot Glen Keith, de bägge Götebo… f’låt, Glenarna i den ena semin och de andra två i andra semin. Slutligen vidtog finalen och segraren korades. Ännu visste vi inte vilken som var vilken.

Vi startade runt lunchtid avnjöt duellerna en och en med paus mellan varje match, och diverse matintag, både lunch och kvällsmat samt fika. Till lunch utsökta grillade kycklingklubbor som rökts i grillen ett par timmar med whiskyindränkt grillspån från MacMyra och till kvällsmat en varmrökt lax. Smaskens bägge två.

Framåt skymningen när krutröken skingrats efter alla dueller var det dags att avslöja var whiskyn, som vi enbart visste namnen på, varit placerad. Placeringen blev som följer.

1. Glen Scotia 14 år
2. Littlemill 8 år
3. PNA Deanston 12 år & PNA Glen Keith 15 år
5. PNA Littlemill 20 år & PNA Glen Scotia 20 år samt Deanston 12 år & Glen Keith 15 år

Så svaret på frågan var; Nja… Finalisterna var väl otippade av oss bägge tre? Men en oberoende buteljerare har begränsad möjlighet att göra en bra whisky eftersom man är låst till ett eller några få fat, speciellt PNA som inte fanns då dessa droppar lades på fat, medan ett destilleri har tillgång till mycket flera fat för att ta fram sin önskade karaktär. En oberoende buteljerare kan träffa huvudet på spiken, men behöver inte det

Efteråt avslutade vi kvällen med en liten utomjording till kaffet som Anders hade haft med sig, en italiensk grappa som lagrats i whiskyfat. Intressant. Samt en lite diskussion om kommande provningar & teman.

Därefter planerade vi lite av kommande skottlandsresor. Konstaterades att nästa resa troligen har hjärtat koncentrerat till Speysideområdet, även om några avvikelser troligen kommer att förekomma. Ca 35-40 destillerier återstår i alla fall, åtminstone de som tar emot besök i någon form. Sedan återstår ett 15-tal att försöka få tillgång till

Söndagen tog vi det vilsamt, redan i gamla heliga boken stod det ju att ”På den sjunde dagen vilade han.” Och söndag är veckans sjunde dag, eller? Framemot kvällningen var det så dags att färdas de ca 2 timmarna ner till Stockholm igen. Då hade väl all whisky gått ut kroppen.